Skogsbruk steg för steg
Är du nybliven skogsägare och vill lära dig mer om skogsbruk? Då har du hamnat rätt. Här går vi nämligen igenom några av de grundläggande stegen inom just skogsbruk. Nedan hittar du information om exempelvis planering, skötsel och avverkning.
Att planera sitt skogsägande
- Varför äger du skog?
Svaret på den frågan kan se väldigt olika ut. En del skogsägare ser på sin skog med kärlek och känner stolthet över att vårda den på bästa sätt. För en del är skogen en plats för avkoppling, promenader och jakt, medan andra ser på skogen som en investering.
Varför äger du skog?
Det finns inga rätt och fel, men när man ska planera sitt skogsbruk kan det vara bra att fundera över vad man egentligen har för mål med sin skog.
Skogsbruksplan
Oavsett vad du som skogsägare vill göra med din mark är en skogsbruksplan en bra utgångspunkt för allt skogsbruk. En skogsbruksplan är en utförlig dokumentation över din skog. Detta är ett bra verktyg för att få en överblick över din fastighet och för att kunna planera vad som behöver göras framöver.
Om det inte finns någon skogsbruksplan på din fastighet eller om den är inaktuell rekommenderar vi att du kontaktar oss för att ta fram en ny i samarbete med våra erfarna entreprenörer. Att få en fullständig skogsbruksplan kostar 180 kr/ha produktiv mark + 2000 kr i initialkostnad. För medlemmar kostar det 160 kr/ha produktiv mark + 2000 kr i initialkostnad. När vi på VVDS gör en skogsbruksplan är det en så kallad ”grön skogsbruksplan”. Vill man certifiera sin skog är en grön skogsbruksplan ett krav.
Vad består skogsbruksplanen av?
I skogsbruksplanen hittar du information om alla områden din skogsmark består av. Exempel på information som finns med är ålder på skogen, trädslagsfördelning, åtgärdsförslag, volymer, bonitet och arealer på respektive bestånd.
Skogsägarportalen
Ett annat bra sätt att ha koll på sin skog är via VVDS skogsägarportal. Där kan du få en överblick över din skog, avverkningar och avräkningar.
Att sköta om skogen
Som skogsägare har du mycket att vinna på att sköta om din skog på ett bra sätt. Dessutom har du vissa skyldigheter som är bra att känna till, exempelvis att du måste säkerställa föryngring efter avverkning.
Här kan du läsa mer om hur du tar hand om din skog från plantering till avverkning.
Föryngring
När en skog har avverkats är det dags att sätta plantor som kan växa upp och bli ny skog. Man kan göra det själv eller ta hjälp av exempelvis VVDS.
Redan när du bestämmer dig för att avverka din skog ska du planera för föryngringen. Ska du exempelvis lämna fröträd på hela området, delar av det eller inte alls? Vi återkommer till vad fröträd är under ”rätt träslag”, men först ska vi gå igenom några andra framgångsfaktorer vid plantering.
1. Markberedning
Markberedning innebär att man efter en avverkning förbereder marken för nya plantor. Två vanliga metoder för markberedning är fläckmarkberedning och högläggning. Fläckmarkberedning innebär att en maskin river upp fläckar i det översta jordlagret och blottar mineraljorden som ger plantan en bra grogrund. Vid högläggning vänder man i stället upp torvor så att små högar bildas. Toppen av högen blir en utmärkt planteringspunkt.
2. Rätt trädslag
Olika trädslag passar till olika typer av marker. Du får en ledtråd om vilken typ av skog som passas på just din mark genom att se vad som redan växer där, men om du är osäker på vad som passar bäst att plantera kan du alltid rådfråga oss.
Det vanligaste är att man planterar gran. De växer bra där marken är näringsrik, kalkrik och där det finns tillgång till mycket vatten. En nackdel med gran är att de är mer vindkänslig än andra träslag eftersom de har ytliga rötter. I övrigt är granar tåliga träd, med undantag för frost under våren då nya skott kan skadas.
Ett annat vanligt trädslag är tall. Tall är betydligt mer vindtålig än gran och trivs magrare marker. Tack vare att tallen är tåligare mot blåst, lämpar de sig bra som fröträd. Ett fröträd är ett träd som lämnas kvar för släppa ifrån sig frön som kan bli nya träd.
3. Rätt typ av planta
Om du ska plantera finns det två typer av plantor att välja mellan, barrot och täckrot.
4. Tillräckligt antal plantor
På en normal skogsmark sätts mellan 2 000 och 2 500 plantor per hektar, beroende på hur bördig marken är.
5. Tid för plantering
För att undvika att plantorna ska behöva konkurrera med gräs eller annan växtlighet är det bra att plantera så snart som möjligt efter slutavverkning.
6. Skydda plantorna
När plantorna är små kan de skadas av snytbaggar. För att skydda dem kan man exempelvis använda sig av Conniflex som är en miljövänlig sand och lim beläggning.
Röjning
Att röja innebär att man röjer bort vissa träd för att ge mer utrymme åt andra. Vanligtvis brukar man röja när de stammar som ska vara kvar är ungefär två till tre meter höga.
Vanligtvis ska avståndet mellan träden vara cirka två meter, men det kan variera beroende på markens bördighet och trädslag. Har man exempelvis en tallungskog och en hel del älg i området måste man vara mer försiktig och inte utföra sista röjning förrän beståndet kommit upp i betningssäker höjd, vilket betyder ytterligare någon meter på höjden.
Gallring
Vid gallring tar man bort träd för att ge de övriga stammarna utrymme att bli grövre. Om man undviker i att gallra blir träden klenare vilket leder till mindre pengar vid avverkning och större risk för skador. Vanligtvis gallrar man 2-3 gånger innan det är dags för föryngringsavverkning.
Vindfällen
När det blåser mycket är det risk för vindfällen. Träd som blir liggandes riskerar att bli tillhåll för skadeinsekter. Exempelvis granbarkborren som kan göra stor skada på din skog.
Dags för föryngringsavverkning
Man hör ofta att man inte blir rik av att äga skog. För en liten skogsägare är det förmodligen sant, i alla fall om man mäter rikedom i pengar.
Om man skött sin skog bra kan man dock räkna med en liten utdelning när det är dags för föryngringsavverkning.
Timmer
Av trädets grövsta del gör man ofta sågtimmer som sedan blir till plankor och brädor. Ungefär 80% av pengarna man får in från en avverkning kommer från sågtimret.
Massaved
Massaved görs av klenare träd och toppar på grövre träd. Detta använd sedan för att bland annat göra papper och kartong.
Grot
Ett träd består ju inte bara av en stam som kan bli timmer och massaved utan också av grenar och toppar. Detta brukar i skogssammanhang kallas för ”grot”, vilket står för just grenar och toppar. Vid en avverkning kan man ta tillvara grot som sedan i huvudsak blir till skogsbränsle.
Lycka till med ditt skogsbruk och kom ihåg, du kan alltid kontakta oss om du har frågor eller behöver hjälp.